Direktlänk till inlägg 20 augusti 2015

En solkatt.

Av Avinorev - 20 augusti 2015 16:41

Döden.
Det absoluta slutet.
Då när inget ljus längre finns och allt som var någon runnit bort.
Det definitiva slutet.
Det som jag har så svårt att få grepp om.

Han dog idag.
Min följeslagare sedan 14 år.
Min allra trognaste vän.
Han som följt mig i livets alla skeden.
Han som aldrig lämnat min sida.
Han som alltid sov i solen.

Min Måns är borta.
För alltid och för evigt.
Och jag förstår men kan inte greppa.
Han var här alldeles nyss.
Levande. Så väldigt, väldigt levande.

Och jag höll honom intill mig när allt var slut.
Han luktade som Måns.
Hans päls var varm av solen men kroppen var livlös, tom och stilla.
Jag förbannade hans sista dumhet och jag strök hans huvud.
Jag önskade mig ett mirakel och bad om att få honom tillbaka.
Men döden är definitiv och hans kropp förblev stilla.

Allt som finns kvar är tomhet, värk och sorg.
Vi som skulle ha så många fler år tillsammans.
Det var inte såhär det skulle sluta.
Inte nu.
Inte så.

Om jag vetat att den här morgonen skulle bli den sista som vi hade, så skulle jag stannat upp en stund extra.
Klappat honom så som han ville bli klappad, pussat på hans huvud och berättat hur viktig han var.
Det blev inte så.
Jag såg honom och körde iväg.
Visserligen tittade jag lite extra på honom precis som alltid.
Han var tillfreds, ute och sömndrucken.
Bara en timme innan hans död släppte jag in honom efter nattens spaningar, såg honom äta och allt var som det skulle.

Nu är "var som det skulle" borta.
Tillsammans med honom.

Ikväll ska jag tända ljuset på hans grav, skåla för honom med bubbel och gråta över den ensamhet han lämnat mig med.
I stillhet ska han hedras, denna makalöst trogna katt.
Denna livskumpan som jag fick ha.
Han som alltid kom när jag ropade.

För han var katten som alltid sov i solen.
Min Måns.

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Avinorev - 23 september 2018 22:39

Av en slump letade bloggen sig in i mitt minne ikväll. Jag antar att det beror på den tillbakablick jag gjorde i alla bilder och konversationer som lagrats i min telefon. Alla år som passerat finns välbevarade där. Något tvekande skrev jag in adresse...

Av Avinorev - 8 juni 2016 00:43


Vet ni vad? Det här blir nog det sista som skrivs i denna blogg och således det sista ni får läsa här. Under de år som passerat sedan jag började skriva, vilket i runda slängar är närmre 9 år, så har livet kommit att förändras många gånger om båd...

Av Avinorev - 5 maj 2016 00:48

Jag rensade och tömde mailkorg och dator idag på år av samlande. Och när jag systematiskt raderade gamla mail dök plötsligt ett jag glömt bort upp. Jag hade inte läst det på så många år och plötsligt fanns de sorgsna orden framför mig och jag fick et...

Av Avinorev - 24 januari 2016 23:31

Jag har kommit underfund med att jag aldrig kommer nå de där topphöjderna som man drömmer om med jämna mellanrum. Jag har kommit på varför också. Jag är inte kapabel till att gå över lik för att få det jag vill ha. Jag tror och tänker alldeles ...

Av Avinorev - 11 januari 2016 21:07

Året är 2016. Jag har en dotter. Jag har systrar. Jag har kvinnliga vänner. Men framförallt - jag har en dotter. Jag läser om övergrepp efter övergrepp. Om våldtäktsfall där förövarna går fria pga bristande bevisning. Om domar som säge...

Presentation

Livet i bild

 

                        

Fråga mig

16 besvarade frågor

Tidigare år

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2015 >>>

Sök i bloggen

Länkar

Kategorier

Arkiv

Gästbok...or something...

Följ bloggen

Följ The crazy bipolar cat lady med Blogkeen
Följ The crazy bipolar cat lady med Bloglovin'

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se