Alla inlägg under augusti 2010

Av Avinorev - 31 augusti 2010 17:00

Jag lyckades hålla kaffeinköpet i huvudet tillräckligt länge igår.

Därmed sagt att jag inhandlade det!

Och tur var väl det.

Det blev mycket kaffe under gårdagen och det har blivit, och kommer bli mer, även idag.

Trötthet som följd av sena nätter.

Sena men inte ensamma nätter!


Mina fötter njuter just nu för de har nyss undsluppit skorna med 12 cm klackar.

Tilläggas bör ändå att dessa skor är ljuvliga att gå i de första fem timmarna på dagen.

Men när timmarna börjar bli fler så blir skorna mindre bekväma.

Som alla andra skor av samma typ.

Dess ljuvliga utseende försvinner dock inte.


Idag fick jag texten till artikeln (om mig) som kommer publiceras i oktober.

Den var bra.

Journalisten Kristin var väldigt bra.

Nästa vecka ska jag troligen fotograferas också.

Lovely.


Idag är jag trött.

På alla sätt och vis.

Trött pga sömnbrist och trött pga annan brist.

Trött på detta lämmeltåg av människor utan intressant insida.

Trött på alla dessa mähän.

När grundades denna mekaniska och intetsägande ovilja till att inte ha någon egen åsikt alls?

Det hade varit enkelt att säga att det kommer från familjelivet och så är det nog i nio av tio fall.

Men inte alla.

Vissa tappar den där egna viljan någonstans på vägen.

Bitterhet pryder deras vägkant.

Och vem hade inte blivit bitter av att aldrig tänka egna tankar?!

En rädsla för att inte passa in också, troligen.

Men vad är det för en fånig rädsla egentligen.

Varför vill man tvunget passa in i denna stereotypa gråhet som består av apati?

Varför vill man vara som alla andra?

Ett är i alla fall säkert - Den som inte vågar tänka egna tankar och uttala egna åsikter, den blir aldrig något storslaget, någonsin.

Den blir kvar där i sitt hörn, med sin puttrande ilska, med sitt ogynsamma sätt medan bitterheten växer allt tjockare runt omkring.


Vill du vara där?

Nej, inte jag heller.

Så ta på dig ett färglatt plagg, stick ut ur mängden och tänk vad du tycker och tala vad du anser.


Einstein blev inte Einstein genom att hålla sig inom de "passande" ramarna.



Nu ska jag och minväldigt gröna kjol gå och handla.


Må väl.

ANNONS
Av Avinorev - 30 augusti 2010 12:38

Jaha, fröken Ermanbriks har lyst med sin frånvaro igen ja.

Ja, jag har varit frånvarande.

Tidsbrist? Njaaääee.

Snarare brist på lust.

Brist på ork att starta datorn.

Nej, det tar inte så väldigt lång tid, jag vet.

Men jag orkar inte packa upp datorn ur väskan på kvällarna för då innebär det att jag måste packa ner den igen på morgonen.

Slött argument? Javisst.


Jag sitter på kontoret, det är lunchtid och jag har inte begett mig ut på lunch.

Även det handlar nog mest om lathet.

Jag orkar inte.

Så, jag jobbar (bortsett från denna avstickare som inte kan klassas som att jobba).

Det får bli en sen lunch eller så går jag bara precis direkt på middagen i eftermiddag.

Middagen ja...vad för middag.

Noll inspiration.


Under helgen har jag passat mammas och pappas hus och hundar (och Julia och Petter om man så vill).

Jag och pojkarna har alltså bott där från fredag till söndag.

Och så skönt det var.

Där hade jag någon att verkligen laga middag till.

Adam och Isaac är sådär kul att laga mat till.

Isaac vill helst ha makaroner och köttbullar och Adam, ja han vill nog inte ha något alls.

Så känns det iaf.

Pannkakor funkar alltid, men helt ärligt, pannkakor tar åratal att grädda och är dessutom ett ytterst tråkigt alternativ i längden.

Adam gillar inte kött så värst mycket.

Vissa sorter går an.

Andra inte alls.

Och Adam gillar inte mat med smak.

Om inte smaken är av ketshup.

Ungen som åt allt som lite, äter inget alls som större.

Det syns iof sig på honom också.

Smal och kantig, dock ej undernärd.

Man får mata barnet med det som faktiskt går ner.


Men för att återgå till grundtanken som resulterade i denna utläggning så är det bara att konstatera - Det är svintråkigt att laga middag när det bara är vi tre.


Och det är faktiskt ganska tråkigt att städa i sitt eget hem också.

Jag storstädade hos ma och pa.

Det är roligt för det innebär att man gör någon lite glad.


Nej men oj vad jag tappade inspiration och fokus här nu.

Råkade se en nagel som inte mådde så bra och tog mig an den med en nagelfil istället.

Lite utspridd idag igen ja.

Tycks vara mitt tillstånd för stunden.


Ingen koncentration och ingen ork.

Imorse vaknade jag tio i sju.

Jag låg nog fem minuter och funderade över vilken tid barnen ska befinna sig på dagis respektive fritids, tills jag kom underfund med att det är ju klockan sju.

HUR kan man drabbas av en sådan enorm blackout när det handlar om en sak som jag gör VARJE dag under veckodagarna??!


Så ni kan ju själva tänka er min morgon.

Jag kastade mig ur sängen, in på ungarnas rum, slet upp Adam, klädde honom i hundranittio, klädde en sovande Isaac (han är världens svåraste unge att väcka), kastade på mig själv kläder och skyndade ut genom dörren.

Isaac halvsov nog, mer eller mindre, då jag satte honom i cykelstolen och trampade iväg.

Ca fem över sju befann vi oss på plats.

Otroligt nog så var båda barnen på väldigt gott humör, trots det brytska uppvaknandet.

Eller kanske just pga det.

De hann aldrig fatta vad som hände.

När jag kom hem hällde jag i mig två koppar kaffe (Note to self: Köp kaffe), kastade in mig själv i duschen och begav mig mot jobbet.


Nu är jag här och snart är jag och ätit lunch.


Må väl.

ANNONS
Av Avinorev - 26 augusti 2010 11:33

   

Av Avinorev - 24 augusti 2010 22:40

I'M FREAKING TELLING YOU!!!

MITT LIV GÅR PÅ REPEAT!!!!!

Nedanstående skrev jag för EXAKT ett år sen och nedanstående kunde jag ha skrivit idag eftersom det är EXAKT det som hänt här, denna tisdag.


"...äntligen tagit mig själv i kragen och städat mitt hem som jag tänkt att jag skulle göra i flera dagar.

För att ta sig från hallen in i huset så fick man först gå en kurs i bergsklättring eftersom jag under tre veckors tid, bokstavligt talat, släppt allt jag hållt i innanför dörren.

Mount everest!

Köksbord och bänkar gick inte att urskilja under alla de saker de var belamrade med.

Och mitt sovrumsgolv var täckt med alla de kläder som i vanliga fall bor i mina garderober.

Utöver det låg det diverse skor lite var som.

Allt detta är nu på sina platser och hemmet är skinande rent.

En mycket tillfredsställande känsla."


"Igår när jag höll på att fylla diskmaskinen med de saker som fanns i vasken (inte ens det har jag gjort...skäms på mig) så satt där en gigantisk husspindel (en sån där man kan se håren på benen fladdra i vinddraget på) i vasken under kastrullen som jag lyfte.

Jag kastade mig givetvis bakåt i skräck och fylldes av en deja vu-känsla som fick mig att skratta.

Det var EXAKT samma sak förra året då barnen var hos sin pappa i två veckor.

Även då var det en spindel som byggt bo i min vask.

Jag krossade denna med kastrullen jag höll i.

Känns som att det ska bli en tradition av det här." <--


GAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH.

Jag tror denna satans avkomma går igen.


Jag börjar bli mörkrädd!


För den som har mer intresse för citerat inlägg så är det bara att snoka HÄR.


Nu ska jag dunka huvudet i väggen för det gjorde jag INTE för ett år sen.

Av Avinorev - 24 augusti 2010 22:25

I can almost see it
That dream I am dreaming
But there's a voice inside my head saying
"You'll never reach it"

Every step I'm taking
Every move I make feels
Lost with no direction
My faith is shaking


But I got to keep trying
Got to keep my head held high

There's always gonna be another mountain
I'm always gonna wanna make it move
Always gonna be a uphill battle
Sometimes I'm gonna have to lose

Ain't about how fast I get there
Ain't about what's waiting on the other side
It's the climb

The struggles I'm facing
The chances I'm taking
Sometimes might knock me down
But no, I'm not breaking


I may not know it
But these are the moments that
I'm gonna remember most
Just got to keep going

And I, I got to be strong
Just keep pushing on


'Cause there's always gonna be another mountain
I'm always gonna wanna make it move
Always gonna be a uphill battle
Sometimes I'm gonna have to lose

Ain't about how fast I get there
Ain't about what's waiting on the other side
It's the climb

Av Avinorev - 24 augusti 2010 21:39

 

Av Avinorev - 23 augusti 2010 22:45

...stod det i ett mail i min inkorg och med denna fras fanns denna länk --> .

Mållös.

Stum.

Varm inombords.

Och fylld med sorg blandat med glädje.

Tack, fina, fina du...



You spend your days hoping
You spend you nights wishing
You always feeling something is missing
Can't you see, don't you know
You don't have so far to go

It's already there

What you're looking for
It's already there
Don't have to search anymore
Open your eyes believe that it's true
It's already there inside of you

You spend your time thinking, you'll never make it

Everyone loves you, but your heart's always breaking
In my eyes
See what I see
Your beautiful to me

It's already there

What you're looking for
It's already there
You don't have to search anymore
Open your eyes let it come through
It's already there inside of you

Keep looking outside yourself

But you won't find it anywhere else

It's already there

What you're looking for
It's already there
Don't have to search anymore
Open your eye just to let it come through
It's already there inside of you

Presentation

Livet i bild

 

                        

Fråga mig

16 besvarade frågor

Tidigare år

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4 5 6
7
8
9
10 11 12
13
14 15
16 17 18 19
20
21
22
23 24
25
26
27
28
29
30 31
<<< Augusti 2010 >>>

Sök i bloggen

Länkar

Kategorier

Arkiv

Gästbok...or something...

Följ bloggen

Följ The crazy bipolar cat lady med Blogkeen
Följ The crazy bipolar cat lady med Bloglovin'

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se