Alla inlägg under maj 2010

Av Avinorev - 26 maj 2010 20:33

Så var även denna dag till ända då...

En lång dag på många sätt och vis.


Nu mår jag illa och huvudet är tungt.

Ett resultat av sömnbrist, stress och orolighet.

Jag kan inte sova.

Eller nej, jag kan snarare inte somna.

Jag ligger och vrider mig långt in på småtimmarna innan jag på något sätt lyckas släcka ner och blunda.

Och när jag väl glidit in i sömnen så störs jag av oroliga drömmar.


Trots en lyckad dag så kom jag hem och grät alldeles nyss.

Det känns som att jag är full av stenar för tillfället.

Tunga och hårda stenar som trycker mig ner mot marken och bara precis plattar till mig.


Jag har tappat tron på mig själv just nu.

Jag har tappat tilliten till min egen förmåga.

Jag kände det så starkt idag då jag ställde mig inför våra deltagare på den temakväll som jag satt ihop och genomfört ikväll.

Aldrig förr har jag känt mig så liten och otillräcklig i ett jobbsammanhang.

Jag som brukar gilla att stå framför folk och prata och berätta, ville plötsligt bara fly fältet och gömma mig i en vrå någonstans.

Jag räcker inte till idag.


Men pratade gjorde jag.

Och log gjorde jag.

Jag höll samman och höll uppe mig själv, trots att jag kände det som att jag släpades längs marken.


Ifrågasättandet av sig själv är nog bland det svåraste som finns.

Att inte tro på sin egen kapacitet är en farlig väg att vandra på.

Och jag vet att kvällen artade sig fint och att alla var nöjda, belåtna och intresserade.

Men ändå kan jag inte släppa känslan av att jag inte var tillräckligt bra.

Prestationsångest kallas det i den korrekta benämningen.

Något jag inte brukar lida nämnvärt av men ändå har känt av en del den sista tiden.

Jag börjar ifrågasätta min egen värdighet av den plats jag blivit tilldelad.

Är jag verkligen värd den?


Jag fasar för att behöva gå och lägga mig.

Jag fasar för tankarna som snurrar.

Jag är trött, sorgsen och sänkt på självkänslans trappa.



Jag behöver sova..

Jag behöver sluta tänka.

Jag behöver semester från mig själv.

Jag behöver bevisa för mig själv att jag är duglig och att jag kan...


Huvudet är tungt och kroppen är ledsen.

ANNONS
Av Avinorev - 25 maj 2010 19:21

Förändringens tid är här...


ANNONS
Av Avinorev - 24 maj 2010 12:07

Jag har ont i halsen och hosta.

Jag mår inte bra.


Men seriöst...hur i h*lvete funkar det här??

Jag var precis förkyld.

Den gick precis över.


Kan det vara pollenallergi???


Jag ger upp.

Känner mig döende.

Run

Av Avinorev - 23 maj 2010 20:30

I'll sing it one last time for you
Then we really have to go
You've been the only thing that's right
In all I've done


And I can barely look at you

But every single time I do
I know we'll make it anywhere
Away from here

Light up, light up

As if you have a choice
Even if you cannot hear my voice
I'll be right beside you dear

Louder louder

And we'll run for our lives
I can hardly speak I understand
Why you can't raise your voice to say

To think I might not see those eyes
Makes it so hard not to cry

And as we say our long goodbye
I nearly do

Light up, light up

As if you have a choice

Even if you cannot hear my voice
I'll be right beside you dear

Louder louder

And we'll run for our lives
I can hardly speak I understand
Why you can't raise your voice to say

Slower slower

We don't have time for that
All I want is to find an easier way
To get out of our little heads


Have heart my dear
We're bound to be afraid
Even if it's just for a few days
Making up for all this mess

Light up, light up

As if you have a choice
Even if you cannot hear my voice
I'll be right beside you dear

Av Avinorev - 23 maj 2010 11:57

Jag har sovit som en kratta inatt, tillsammans med en åtta veckor gammal valp bredvid mig.

Han har sovit gott iaf.

Men jag har vaknat tusen gånger.

Klockan fem vaknade den lilla knatten dock till liv med behovet av att gå ut och kissa.

Då hade jag sovit i ca 2 timmar och var trött som ett helt ålderdomshem.

Men jag fick snällt stiga upp, öppna dörren och ställa mig på gräsmattan.

När han var klar snubblade jag tillbaka in i sängen med en misstanke om att hårbollen inte skulle vilja sova mer.

Men han la sig snabbt till rätta och somnade om, thank God.

Vi steg inte upp förrän vid halv tio sen.

Eller ja, jag steg upp för knodden ville minsann inte vakna och sov ytterligare en halvtimme under täcket.

Efter frukosten gick vi ut i trädgården och solade oss.

Katterna är skrämmande varelser om man är en liten valp och katterna tycker att valpar är ganska äckliga.

Aja la upp ett ganska rejält fräs vilket resulterade i ett högt ylande från tussen.

Kattungarna tycker dock att han är ganska rolig och söt.

De är typ lika stora...


Jag ska väl gå och lämna tillbaka detta lilla knyte om en stund.

Jag har nämligen bara passat honom inatt och provat på hur det är att ha valp igen.

Och jag måste erkänna att jag är lite sugen på att behålla honom, vilket jag skulle kunna göra.

Han är sista valpen kvar av kullen på sex valpar.

Sista valpen och min favorit.

I skrivande stund ligger han här utslagen i mitt knä och snarkar.

Så liten.

Oh well.

Vi får väl se hur det blir.


Solen försvann bakom molnen och det har börjat blåsa.

Trist.

Jag som tänkte jag skulle sola och få lite färg på min bleka lekamen.

Dessutom fick jag ett litet sug efter att ta årets första dopp i poolen.

Men det blir ingenting med det.


Imorgon ska jag prova på afrodans vilket ska bli riktigt roligt.


Jahapp...nä, men det blir väl inte roligare än såhär då.


I'm off

Av Avinorev - 23 maj 2010 00:41

When you want someone - when you need someone
When you love someone - you'll sacrifice
You'd give it everything you got and
you won't think twice
You'd risk it all - no matter what may come
When you love someone
You'll shoot the moon - put out the sun
When you love someone...


Men det fungerar inte så va?!

I min egen naiva värld är det så...

I den värld, som finns utanför min naiva bubbla, är det inte alls så.

Den världen är inte rosaskimrande och mjuk.

Den världen är grå och hård...och helt utan framtidstanke.

Är jag så onormal som vill ha drömmar och planer?

Är det verkligen så konstigt?


Inte ens en enda dröm...


Drömmar blir inte alltid till verklighet, men vad är det som är så fel med att drömma?

Utan framtidsdrömmar och önskvärda planer så kommer luften ta slut efter ett tag.

Jag behöver få drömma och försvinna in i en värld där livet är lyckligt.

Jag behöver ett ställe att rymma bort till när verkligheten blir allför grå och kantig.

Behöver inte vi alla ett sådant ställe?

Och är inte det bästa med ett sådant ställe att kunna dela det med någon annan...?


Jag är tyst ikväll.

Talar med tysta ord och tänker tysta tankar.

Går med tysta steg, längs tysta gator.

Lyssnar på tystnaden, som i sin tur lyssnar på mig.


Men jag är inte ensam i min tystnad.

En liten valp ligger ihopkurad i mitt knä när jag sitter och går tätt intill när jag går.

Som en slags terapi, med bättre verkan än traditionell.

Fyller upp tomrummet inom mig med sin blotta närvaro.

Tittar på mig med stora ögon och får mig att känna ödmjukhetens sanna känsla.

Det är tur att du är här ikväll, lilla hund...


Någon bad mig idag om att sluta använda dess existens här.

Allt som rör denne...

Men hur ska jag kunna det när det är mitt liv jag berör då jag skriver?!

Ska jag då även radera alla de ord som talas där du är en del?

Jag antar att jag borde göra det nu...


Jag ska stänga av min tysta musik, ta på mina tysta skor och gå, med tysta steg, till det tysta rapsfältet som doftar sommar och drömmar.

Jag ska lämna alla spruckna drömmar och glömma världen för en stund.

I tystnad...



You'll deny the truth, believe a lie
There'll be times that you'll believe
you can really fly
But your lonely nights have just begun
When you love someone

Av Avinorev - 22 maj 2010 14:29

If I were a weapon
you said I'd be a gun
Lethal at close range i guess
With silencer and stun

But I feel more like a needle

Always pulling on the thread
Always making the same point again
And wondering if you heard what I just said


If you were a weapon

A hammer's what you'd be
Blunt and heavy at the end
And coming down on me

But I've concealed a weapon

in a pocket knife attack
all folded up inside until you see the shine
and then you'll want it back

If I were a weapon

you said I'd be a gun
Lethal at close range I guess

With silencer and stun

Well, if I am that weapon

I am pointing now at you
so just put down the hostage and we'll
talk it down until we see this through

Av Avinorev - 20 maj 2010 21:41

Solen syns knappt bakom hustaken längre.

Himlen är rosa och luften är ljum.


Jag har suttit ute i en timme nu.

I min ensamhet och tystnad.

Lyssnat på grannar som stannar och pratar på gatan, fåglarna som sjunger än och ollonborrarna som vaknat till liv.

Och jag är fylld, till bredden, med välbehag.

Det är nästan som att vår gata blivit lite av en egen familjekonstellation.

Alla känner vi varandra och när man ses så samtalar man om det som är nytt eller så plockas tråden upp från där man avslutade förra gången.

Det är så öppet, varmt och gemytligt.

Det ger en känsla av hemtrevnad.


Idag när jag och Adam kom hem, efter en lång dag i stan på mitt jobb och BUP, så var jag trött, varm och lätt irriterad.

Klockan 16.15 steg vi av en buss där AC inte fanns, gick till affären och handlade grilltillbehör för hamburgare.

Promenaden hem var seg och motig.

Adam var varm och trött och jag likaså.

Uppe på detta bar jag både dator och matkassar och fötterna värkte av klackar som jag inte använt under hela vintern.

Den där backen, upp till vårt hus, kan suga musten ur vem som helst.

Men, så kom vi tillslut fram till vår gata och den där känslan av glädje infann sig hos mig.

Framför mig bredde rapsfältet ut sig och såg ut som att själva solen landat där vid vårt hem.

Grannbarnen lekte på gatan och katterna låg och solade sig på gräset.

Plötsligt fylldes både jag och Adam av energi igen, orken tog vid.

Vi bytte om till shorts och linnen, min 6-åring anslöt sig till kompisarnas lek och jag vandrade bort för att hämta Isaac.

Väl hemma igen så svidade även Grisaac om till mer passande kläder och jag tände grillen.

Vi roade oss en stund med att kasta prick med ringar, som Adam fick på kalaset förra veckan.

Middagen intog vi, sittandes på gräset, i solen.

Pojkarna bestämde att vi alltid ska äta hamburgare...!


Då klockan var sju kastade jag in en väldigt smutsig lillebror i duschen, gjorde välling och bäddade ner honom i sin säng, trots vilda protester.

5 minuter senare sov han som en stock.

Jag var på väg ut för att säga till Adam att komma in och duscha, men när jag såg hur han lekte där ute på gräset så valde jag att låta honom vara.


Mitt hus är nu städat inför helgen som kommer.

Öde kommer det få vara då barnen åker imorgon och jag väljer att stanna kvar i stan efter jobbet.


Denna torsdag, den 20:de maj, har varit en bra dag, kantad av rapsfält, värme och mycket kvalitetstid, på tu man hand, med min förstfödde.


Barfota, barbent och med jord under naglarna...kan livet bli mycket bättre än så?!


     


Gatumålningar pryder vår väg och sätter färg på tillvaron.


 

Malmös bästa arbetsplats!

Presentation

Livet i bild

 

                        

Fråga mig

16 besvarade frågor

Tidigare år

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7 8
9
10 11 12 13 14
15
16
17 18
19
20
21
22 23
24 25 26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2010 >>>

Sök i bloggen

Länkar

Kategorier

Arkiv

Gästbok...or something...

Följ bloggen

Följ The crazy bipolar cat lady med Blogkeen
Följ The crazy bipolar cat lady med Bloglovin'

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se