Alla inlägg under februari 2010

Av Avinorev - 27 februari 2010 14:22

Idag har jag slagits av en sådan besvikelse pga en människa som stod mig nära.

Stod mig nära...

Sanning och ärlighet, vad är det som är så svårt med det?

Och speciellt när man ber om det?!


Jag är inte så dum så att jag inte märker av en ganska drastisk förändring och jag vet när någon ljuger för mig.

Och om det är något jag verkligen inte tycker om så är det just det.

När jag insåg att lögnen var ett faktum så blev jag arg.

Men besvikelse är ändå den känsla som tar den största platsen.

Och ledsamhet.


Jag är väldigt ledsen och besviken för att du inte kunde prata med mig då jag bad dig om det.

Och jag är arg för att du försökte skylla över allt på mig.

Jag hade kunnat ta sanningen och det sa jag flera gånger.

Men istället valde du att göra precis tvärtom och istället bete dig på ett helt annat sätt än den människan jag trodde mig känna.


Du fick så många chanser och så många val för att göra det rätta och prata med mig.

Så varför gjorde du inte det?


Istället har du fått mig att känna mig som en idiot.


Det här gör mig ont för du var viktig för mig.

Men det gör detsamma nu antar jag för allt var väl ändå en lögn.


Jag orkar inte bry mig mer.

Jag orkar inte försöka.

Och jag tänker inte truga dig.

Jag gav dig massor med chanser men jag ger upp.


Tänk så snabbt all ens tillit kan raderas och försvinna ut i tomma intet.


Tack.

ANNONS
Av Avinorev - 27 februari 2010 12:05

God förmiddag världen.


Här sitter jag i Malmö med mitt kaffe och ögnar igenom skrivna artiklar och skriverier och vad finner jag då?

Jo, jag har minsann blivit citerad av självaste Malena Ernman (förra årets vinnare).

Nice!


Gårdagens publikgenrep var mycket bra.

Genrepen med publik är mycket roligare än själva direktsändningarna då studiomannen Henric von Zweigbergk underhåller publiken med roliga kommentarer och förklaringar.

Där kan vi snacka scenvana.

Fantastiskt rolig man, med massor av pondus.


Zelmerlöv och Meltzer gör en bra show och Meltzer förvånar med sång och dans.


Mer av detta får ni se ikväll.


Vem som vinner denna deltävling är svårt att säga.

Men ett är säkert - Sibel vinner inte!

Detta trodde jag men efter gårdagens publikundersökning så visar det sig att hennes låt inte alls uppskattades.

Sedan kanske detta hinner förändras till ikväll.

Detta återstår att se.


Jag har lite saker att skriva ihop och skicka in som jag aldrig gjorde igår kväll/natt då jag kom hem.

Därefter har jag en fika-dejt runt 16-tiden och klockan 20.00 är det direktsändning.

Jag ska befinna mig på arenan innan dess - givetvis.

Och, innan dess måste jag vara tillfixad och klar för efter sändning finns det ingen tid till det.

Då är det bara att ge sig ut i mängden av pressfolk och utföra de intervjuer som ska göras.

22.30 startar efterfesten och innan dess ska de sista artiklarna vara upplagda och sedan är det party!


Jahapp.

Om jag skulle ta och jobba undan lite för att bli done idag och sedan kasta mig i duschen.


I hear you later.

ANNONS
Av Avinorev - 24 februari 2010 20:46

Jag gillar de här bilderna!



   

Av Avinorev - 24 februari 2010 05:11

Jahaja.

God morgon.


Nackont? Joooo men visst.

Dags att inhandla en ergonomisk kudde för att se om det kan hjälpa.

Jag blir så TRÖTT.


Sedan lite efter ett inatt har jag varit vaken, till och från.

Jag har kollat på klockan en miljon gånger och bara längtat efter en tid då man kan stiga upp.

Klockan fyra ansåg jag vara en acceptabel tid.


Jag startade mitt nya, hälsosamma liv igår (igen).

Enda skillnaden är att jag ska se till att fixa det den här gången (igen).

Som jag berättat förut så är jag sockerberoende.


- Hej mitt namn är Veronica och jag är sockerberoende.

- Hej Veronica.


Och detta sockerbehov måste reduceras och försvinna.

Därmed är det avgiftning på hög nivå som gäller för min del nu.

Tre veckor tar det att bli kvitt sitt sötsug.

De första dagarna brukar gå som smort men detta vänder.

Tro mig, I have done this before.

Och det är efter de där dagarna som jag ALLTID faller tillbaka.

Då, när jag egentligen ska stå fast vid mitt beslut och ha karaktär nog att stå emot suget.

Det är där jag faller.

Men INTE den här gången.

Så fan heller.

Jag ska fixa detta.


En stor fördel är att Louise på kontoret också har bestämt sig för att börja leva nyttigare.

Det är bra.

Känns tryggt.


Efter ett alldeles för långt uppehåll i träningen, som jag skyller på "mycket att göra och hinner inte", vilket är bullshit, jag hade hunnit om jag bara velat, så startar jag idag!

Back on square one.

Nästkommande två dagar så kommer jag få träna på tidiga morgnar eftersom jag sedan kommer sitta fast i Malmö arena och skriva.

Så, idag gäller det.

Efter jobbet så är det jag och mina träningskläder som befinner oss på löpbandet eller crosstrainern.


Jag glömde säga att det faktiskt fanns en ljuspunkt i min dag igår.

När jag kom upp på kontoret så låg det en ny datorväska på mitt skrivbord.

En limegrön med blommor på.

På väskan satt en lapp som sa att den var från Cristian.

"Jag tänkte du behövde lite färg, du som är så grå" var meddelandet som var skrivet där.

Schyrre.

För er som undrar så var det ironiskt skrivet.

Han är ganska snäll mot mig egentligen fastän han inte vill erkänna det.

Det är jag som är "skitet bakom spakarna".

Kocko.

Hur som helst så var detta en sak som lyfte mig där på morgonen.

Den är så fin så fin.


Nähäpp.

Om man skulle gå och göra ingenting.

Dricka kaffe visserligen men i övrigt ingenting.

Let's do that!


Morr'n.

Av Avinorev - 23 februari 2010 20:35

Så trött.

Och så tacksam för att denna dag är över.

It has been the day from hell.

Idag har allt bara känts tungt.

Blytungt.


Jag vaknade med rygg- och nackont efter en natt som hade kunnat skippas.

Lämnade barnen, vilket ändå gick ganska smidigt.

Kom in till Lund och skulle träna innan jobbet.

Därför hade jag heller inte gjort något mer med mig själv än dragit på mig kläderna.

Håret var smutsigt och ansiktet osminkat.

Det gör ju detsamma när man ändå ska till gymmet och bli svettig.

Men till gymmet kom jag aldrig.

För jag hade glömt kortet hemma.


Total frustration och ilska på mig själv som varit så korkad och flyttat gymkortet från jackan till plånboken, vilken jag ALDRIG tar med mig.

Jag tänkte väl att jag skulle göra det i ett ögonblick av ordning, men detta ögonblick var hastigt förbi och plånboken har inte lämnat hemmet.

I denna frustration så insåg jag fakta och marscherade bort till Centralen i Lund för att ta in på en av de toaletter som finns där.

Jag lyckades, efter många om och men, växla till mig några femmor, kastade in en och försökte öppna dörren.

Men inte.

Tydligen var den automaten trasig och därmed blev jag bestulen på en femma.

In kom jag tillslut i alla fall och väl där inne skred jag till verket.

Det var dags för operation tvätta-håret-i-en-vask-på-tågstationen-i-Lund-som-en-annan-luffare.

And I did make it.

Håret blev tvättat (detta efter att jag tvättat handfatet innan) och ansiktet sminkat.

Jag var redo för jobbet.

Nåja, utseendemässigt i alla fall...nästan.


Jag missade ett tåg, givetvis, och fick, för hundraelfte gången de senaste veckorna, springa som en dåre mellan spåren då det ständigt blev spårändringar.

Jag kom till jobb, tiden försvann iväg då jag samtalade med Cristian och när jag väl kommit på plats så var det dags att packa ihop och sticka.

Nästa stopp Eslöv - Världens tråkigaste stad!

Samarbetssamtal - det finns roligare saker.

Då allt var klart så missade jag bussen - så klart.

MEN, som ett ljus i denna sörja så har jag ju den enorma turen att min Louise bor alldeles precis där.

Och hennes sällskap blev jag förunnad under en timmes tid.

Klockan fem anlände jag till dagis där jag plockade upp två glada pojkar som senare skulle komma att bli en glad pojke och en sur då-vill-jag-inte-vara-med-dig-pojke.

Isaac Trotset Ermanbriks - oh yes it is!


När vi väl kom hem var det matdags och senare tatueringsdags på fyra små armar.

Man kan tycka att det borde ha blivit lugnt därefter men den turen hade jag aldrig denna dag.

Jag var i köket och skulle just fixa välling då hela huset hoppade av det brak som kom inne från vardagsrummet där sönerna var.

Och därpå ett yl.

När jag kom inslirandes(!) så hittade jag Itsi på golvet precis invid soffbordet och förstod ganska fort att han slagit skallen i bordet.

Jag fick upp det lilla barnet och tröstade.

Plötsligt märkte jag hur det blev kladdigt i min hand och såg att den var täckt med blod.

Sååååå klaaaaaaart!

Och blödde, det gjorde det minsann.

Massvis.

Det är TUR att jag inte är känslig för blod för i så fall hade jag svimmat vid den åsynen.

Jag fick ut Grisaac i köket, fick fram papper och därefter min telefon.

Vem ringer jag om inte min pappa då sådant här händer?!

Absolut pappa!

Han har koll och han har lugn.

Det hade visserligen jag med (lugn) men jag tycker det är svårt att bedömma hurvida saker ska sys eller ej.

Så, ett kort samtal och pappa var på väg.

Med sig hade han tant Berg, vilken han mött på vägen då hon var på promenad hem.

Hon är fd sjuksköterska och var ganska bra att ha till hands hon med.


Något sjukhus blev det dock inte, tack och lov.

Jacket i bakhuvudet är så pass fint att det inte fanns anledning till att göra något annat än att invänta avtagandet av blodflödet och sedan låta det läka ihop av sig själv.

Fast vi har satt två plåster över.

Inte för att de fyller någon funktion, mest symboliskt och för att det kändes bättre då för Isaac som ylade.

Krigsskador och blesyrer, det är väl bara att vänja sig förmodar jag.


Det ligger en hel del plagg och textiler i blöt nu.

Blod överallt.

Otroligt mycket blod...från ett inte sådär gigantiskt sår.

Fördelen med att det faktiskt gick hål är ju den att han slapp en gigantisk bula.


Kan ni förstå att jag är trött??

Slutkörd.


På torsdag startar hela melodifestivals-köret igen och jag kommer vara på plats i Malmö arena för att rapportera till svenska folket om vad som händer under genrep och direktsändning.

Förra året var roligt men hektiskt.

Det känns som att även detta år kommer bli som så.

Schemat och upplägget för vad jag har att göra kom idag och mina dagar än proppade.

Nåväl, jag kommer länka till mina artiklar under helgen.

Så klart!



Men nu, nu ska jag släpa mig själv in till soffan igen och försöka låta bli att somna där.


Så.

Updated and done.

Mer imorgon mina vänner.


God kväll och natt.

Av Avinorev - 23 februari 2010 05:55

Jag drömde inte några vackra drömmar om att jag gifte mig med Andy Garcia eller dylikt.

Istället har jag färdats genom en skog tillsammans med Adam och varit livrädd för de vildsvin som fanns där.

Och flertalet gånger har Adam antingen gett upp eller velat gå åt ett annat håll dit jag med säkerhet visste att de fanns.

Vi klarade oss ut.

Minsann, jag vaknade inte mitt i det värsta.

Vi kom ut vid en lada och plötsligt var jag tvungen att ta in en häst från hagen som vi gick genom och det var inte det lättaste.

De andra tramsade sig och stressade upp den jag skulle ta in så att hon sprang i cirklar runt mig och andades häftigt.

Grymt verklig dröm.

Grimman gick sönder.

Den brast i den nedre delen där grimskaftet var fäst.

No good.

Jag lyckades tillslut iaf.

Efter att jag fått ryta åt de andra tre som kom allt för nära inpå.


Jag har haft en riktigt dålig natt.

Och min rygg är inte bra nu.

Kan man få ryggont av en fast madrass?

Så att man ska ha en mjuk istället?

Jag måste byta sida och se om det hjälper.


Nu ska jag dricka kaffe och njuta av tystnaden som råder.


God morgon världen.

Av Avinorev - 22 februari 2010 22:35

Här har jag suttit och snörvlat som en annan fjant.

Den är så BRAAAA.

Suck...såååååå bra.

Och så tragisk.

Och så lycklig ändå.

...aaaaaaaaah...

I will never get tired of that movie.

Jesus vad jag ska drömma vackert inatt.

Hej happy dreams.


Jag borde dessutom ansluta mig till dessa strax.

Tiden har bara sprungit iväg.

Jag fick mig en smärre chock när jag kollade på klockan nyss.


Imorse när jag och Adam var på väg till jobbet så drabbades jag av ett enormt Isaac-behov.

Adam hade jag ju på plats för att kunna pussa och klämma på bäst jag ville men Grisaac hade jag inte sett sedan i fredags.

Det har jag dock tagit igen under eftermiddagen/kvällen.


Jag har världens finaste barn.

Det har väl iof sig alla föräldrar men mina är ändå snäppet bättre.

Och nej, jag är inte ett dugg partisk.

Jag kommer aldrig bli trött på att titta på mina, alldeles egna, små troll.

Dessa fantastiskt vackra och fulländade små människor.

Som JAG har gjort.

Det bästa jag någonsin gjort!

För i bövelen...vilken svindlande tanke det är...att jag - j a g - har kunnat åstadkomma två så underbart fina små människor...


Nej men om jag skulle ta och gå och lägga mig kanske.

Snart.

Först telefonen och herr Robin.


Nattinatt

Av Avinorev - 22 februari 2010 21:29

"When a man loves a woman" är på tv.

Jag ÄLSKAR den filmen.

Jag ÄLSKAR Andy Garcia för han är så förbannat perfekt i den filmen.

Förutom att han är ohyggligt snygg så är han liksom bara perfekt.

Dessutom så går han runt i uniform mest hela tiden också...inte minuspoäng.

Män i uniform och kostym är himmelskt.


Jag är kär i det äktenskapet som filmens huvudpersoner har.

Nja, inte hennes alkoholproblem då kanske, men deras relation.


Nu börjar den igen.

Love love love love.


Dra igång kanal nio och se en av världens bästa filmer!

Presentation

Livet i bild

 

                        

Fråga mig

16 besvarade frågor

Tidigare år

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
1 2
3
4 5
6
7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24
25
26
27
28
<<< Februari 2010 >>>

Sök i bloggen

Länkar

Kategorier

Arkiv

Gästbok...or something...

Följ bloggen

Följ The crazy bipolar cat lady med Blogkeen
Följ The crazy bipolar cat lady med Bloglovin'

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se