Alla inlägg den 19 juli 2009

Av Avinorev - 19 juli 2009 16:21

En av de bästa känslorna jag någonsin haft i mitt liv var den där totala frihetskänslan som rådde för cirka 2,5 år sen.

Det var då när jag precis hade separerat och efter att ha bott en månad hos mina föräldrar äntligen flyttade in i mitt hus.

Hela natten höll jag på och ställde ordning allt, packade upp vartenda flyttkartong och möblerade.

Trots det sena sänggåendet så steg jag upp tidigt i ett hem som bara var mitt.

Jag kokade mitt kaffe och öppnade dörren.

Det var den andra maj 2007 och solen värmde.

Jag minns att jag satt där på min veranda med kaffemuggen i handen och såg ut över min trädgård och den gata som nu var min.

Och jag minns hur det bubblade till av lycka i min mage och hur befriad jag kände mig.

Från den stunden så var det ingen annan än jag och mina barn.

Ingen som kunde klaga över att det inte städats.

Ingen som klagade över att det städades allt för ofta.

Ingen som klagade över att jag aldrig gjorde något..

Ingen som klagade över att jag var iväg om kvällarna.

Ingen som klagade över att jag spenderade min lediga tid i telefon eller vid datorn.

Ingen som stökade till och förväntade sig att jag skulle ta hand om det.

Ingen som struntade i att plocka av bordet efter maten eller struntade i smulorna på diskbänken.

Ingen som kunde gnälla över hur många och vilka skor jag köpte.

Ingen som kunde bråka om kläder som jag handlade.

Ingen som bråkade med mig bara för att bråka med mig.

Ingen som kunde skrämma.


Det tog några år och sedan fanns det inte längre någon som kunde kontrollera mig längre eller ens försöka.

Det är först nu som jag kan känna att det där maktbegäret har försvunnit.

Min telefon har slutat ringa 120 ggr på en timme.

Nervositeten har släppt.

Självförtroendet har höjts.

Är det egentligen så konstigt att tankarna kring döden snurrade runt i huvudet så som de gjorde?!

Nej, det är inte konstigt och det har jag insett nu.

Vem som helst hade blivit galen, uppgiven och längtat efter lugn och ro om de levt så som jag tvingades leva under så många år.

Men de två värsta åren av mitt liv har passerat och jag gick levande ur det.

Något kantstött men vid liv.

Han lyckades nästan knäcka mig helt totalt men då den sista tråden höll på att brista kom räddningen.

Genom att anmäla mig till fam.rätten så högg han sig själv i benet och plötsligt så blev det tyst.

Hans nederlag och min framgång kom där i den sekunden.

Anklagelserna som följde var desperata och utan grund och logik.

Men de avtog då  han tillslut nådde muren som nu mer skyddar mig från honom och det han gjort.

Aldrig mer kommer han få röra vid mig på något sätt.

Aldrig mer kommer han få lura mig så som han gjorde.

Aldrig mer kommer han nära mig igen.


Det visade sig att det jag trodde var slutet av mitt liv egentligen var början på det.

Det är en lång väg kvar att vandra och det är mycket jag ska lära mig om den nya människa som allt detta gjorde mig till innan jag är framme vid målet.

Det må ta år men en dag ska jag kunna sitta ner, med lugn i själen, och blicka tillbaka och förstå mina egna och andras handlingar från en tid som både dödade och återfödde mig och mitt.



ANNONS
Av Avinorev - 19 juli 2009 09:37


Without reservation, and no explanation, I´m here just the way I am.

No alternate version to cover my person, I´m here just the way I am.

I enter the light even though it´s to bright for someone whos got so much to hide.

But why should I try when I know I would lie if I said I was better then this.

ANNONS
Av Avinorev - 19 juli 2009 01:12

Jag läste nyss en krönika som Hanna Graaf skrivit i en av kvällstidningarnas bilagor, och bara njöt.

Där berättar hon om sitt kaotiska liv som mamma och erkänner alla sina brister(?).

På ett ställe har hon skrivit att hon står där i dörren och skyndar på sin familj, fem minuter innan de ska åka, med minsta dottern hängande i tutten (bara det är hysteriskt roligt), två större barn som yrar runt och en make som frågar om hon sett hans strumpor. Och som pricken över i:et beskriver hon sig själv och hennes dagliga outfit; mjukisdress, osminkad och luktar sur gammal mjölk.

Underbar, underbar, underbar.

Denna fantastiskt vackra människa som man alltid är lika söt och fräsch...nåja, på bild, uppstyrd bild.

Hon vågar vara sig själv.

Hon vågar erkänna att hon är en helt vanlig människa.

En människa som sunkar runt och ser jävlig ut.

En människa som är en människa och lever ett precis lika jävligt liv som alla andra.

Enda skillnaden är ju den att hon faktiskt vågar stå för det.

Mer av sånt tack.

Det ger så mycket mer att få läsa om dessa hysteriska skildringar av hur ett helt vanligt liv ser ut jämfört med en sk modebloggares "vardag".

Slätstrukna, gråa och alldagliga är vad de blir i en jämförelse med tex Hanna Graaf.

Alla vet att det perfekta livet inte finns.

Och ingen tror på de som påstår sig leva ett sk perfekt liv.

Vi har alla våra ups and downs och det är ju det som gör oss intressanta.

Det är det som sätter färg på människan och gör att man vill veta mer.

Gör att man känner en viss samhörighet.

Jag är trött på alla dessa bajsnödiga "modebloggare", prettomammor och övriga som målar upp en drömbild av hur deras vardag ser ut.

Jag hade också kunnat måla upp mitt liv som glittrande och glamouröst om jag utelämnat vissa delar av mitt liv.

Men tänk, det har jag inga intentioner till att göra alls.

Japp, mitt liv suger emellanåt, mitt liv glittrar ibland, mina barn är redo för att säljas då och då och mina barn är världens bästa när de sover (och även vid vissa vakna stunder, ja, jag skojar...lite).

T.om mina katter är dumma i bollen med jämna mellanrum. Särskilt Måns som springer runt och skriker då han inte får som han vill.

Men så är det också jag och mitt liv.

Och utan allt det där så hade det ju inte varit jag och mitt liv.


Hädanefter så ska jag följa fröken Graafs blogg och njuta!

Presentation

Livet i bild

 

                        

Fråga mig

16 besvarade frågor

Tidigare år

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6
7 8 9 10
11
12
13
14
15 16
17
18 19
20 21 22 23 24
25
26
27 28 29 30 31
<<< Juli 2009 >>>

Sök i bloggen

Länkar

Kategorier

Arkiv

Gästbok...or something...

Följ bloggen

Följ The crazy bipolar cat lady med Blogkeen
Följ The crazy bipolar cat lady med Bloglovin'

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se